Blogg
Reflektioner och kortare texter om digital transformation, offentlig sektor, teknisk skuld och medborgarnära digitala tjänster.
Alla inlägg
-
AI förändrar systemutvecklingen – men hur, i vilken takt och baserat på vilka beslutsunderlag?
AI förändrar systemutvecklingen – men vad vet vi egentligen om effekterna, och hur aktuella är våra beslutsunderlag? Med utgångspunkt i studier från METR, brittiska och singaporianska försök med kodassistenter, forskning om arbetsmarknad och lärande samt begrepp som kognitiv skuld och intentionsskuld resonerar inlägget kring varför studier behöver en datumstämpel, varför mer kod är ett otillräckligt mått på framsteg, hur utvecklarrollen förändras och vad kommuner behöver följa upp för att inte låta föråldrade antaganden styra.
Läs mer -
Proaktiv och prediktiv ärendehantering – ett återbesök
Fem år efter det första inlägget om proaktiv och prediktiv ärendehantering är ämnet mer aktuellt än någonsin. SKR:s initiativ GSIM, regeringens digitaliseringsstrategi och OECD:s mätningar pekar åt samma håll. Ett återbesök med några års erfarenhet, forskning och AI i beaktande – om handläggarcentrerade processer, digitala assistenter, automatiserade beslut, skolskjuts som skolexempel och varför effektivisering och kvalitetshöjning fortfarande går hand i hand.
Läs mer -
AI gör mig inte bara snabbare – den får mig att göra saker jag annars aldrig hade gjort
Diskussionen om AI handlar ofta om hur många timmar vi sparar, men det är kanske fel sak att mäta. Det intressanta är inte att samma arbete går snabbare, utan att saker som tidigare aldrig prioriterats – som en automatiskt genererad API-katalog – plötsligt blir gjorda. Med stöd i forskning om den taggiga teknologiska gränsen, Jevons paradox och job crafting resonerar inlägget kring hur produktivitetsvinsten återinvesteras i högre ambitionsnivå, varför verifiering blir dyrare när produktion blir billig, och varför AI framför allt ökar vår handlingsförmåga.
Läs mer -
Från projekt till fokuserade sprintar: vad AI kan förändra i offentlig utveckling
AI gör stora delar av utvecklingen betydligt snabbare – men det intressanta är inte snabbare kodning, utan att kostnaden för varje återkopplingsloop sjunker dramatiskt. Med utgångspunkt i forskning och konkreta erfarenheter från Sundsvalls kommuns fokuserade sprintar beskriver inlägget hur kravinsamling kan ersättas av gemensamt lärande, varför flaskhalsen flyttar från teknik till organisation, och varför sprinten kanske är en organisatorisk respons på AI – ett sätt att äntligen arbeta så som agil utveckling alltid velat.
Läs mer -
Sa ni att ni jobbade agilt?!
Det agila manifestet fyller 25 år – men går det att kalla sig agil och ändå driva ett vattenfallsprojekt? Inlägget beskriver hur agila team hamnar längst ned i en traditionell projektstyrning, där budget och tidplan blir löften, produktägaren saknar mandat och verksamheten är för långt bort. Med stöd i forskningen om storskaliga agila förändringar visar det att de största hindren sällan är teamens arbetsformer, utan styrning, kultur och finansiering – och vad som krävs för att bli agil på riktigt.
Läs mer -
Vad är ett OSPO, och varför behövs det i publik sektor?
Öppen källkod utgör redan runt 90 procent av samhällets digitala infrastruktur – frågan är om vi styr den medvetet. Inlägget introducerar OSPO (Open Source Program Office) som den funktion som omsätter strategi i praktik, går igenom nio ansvarsområden och sex arketyper för hur ett OSPO kan organiseras, och kopplar det till EU:s nya strategi för öppen källkod och den svenska utvecklingen. En introduktion för politiker, ledning och strateger i offentlig sektor.
Läs mer -
API- och MCP-strategier för offentlig sektor
Vad är ett API och vad är en MCP – och hur hänger de ihop? Inlägget reder ut grunderna med en restaurangmetafor, beskriver MCP som "USB-C för AI" och visar hur en mogen API-strategi blir den naturliga grunden för en kommande MCP-strategi i offentlig sektor, med extra fokus på styrning, spårbarhet och leverantörsoberoende när AI-agenter agerar i myndighetens namn.
Läs mer -
När delaktighet inte räcker: vad Mäjt Wiks avhandling lär oss om digitalisering i praktiken
En reflektion över Mäjt Wiks doktorsavhandling och hennes begrepp infrastrukturell förtjockning och responsivitet. Inlägget kopplar hennes analys av delaktighet i vårdens digitalisering till socio-teknisk skuld, och avslutas med fem praktiska saker som de som leder offentlig digitalisering bör göra annorlunda.
Läs mer -
Principer för hantering av det digitala arvet
Fjorton design-principer grupperade i tre familjer – medborgarcentrering, överförbarhet och styrning – pekar ut riktningen för att vända kommunens digitala arv från börda till möjliggörare. Inlägget beskriver principerna med konkreta exempel och avslutas med tre saker du kan göra redan imorgon för att inte bygga ny socio-teknisk skuld.
Läs mer -
Två perspektiv på Ångsvall: kollektiv digitalisering och institutionellt entreprenörskap
Samarbetet mellan Ånge och Sundsvall – Ångsvall – analyseras i två aktuella doktorsavhandlingar. Fredrik Carlsson beskriver digital transformation som en kollektiv process över organisatoriska gränser, medan Marcus Matteby visar hur den kräver institutionellt entreprenörskap, legitimitet och omförhandling av roller. Lästa tillsammans ger de en rik bild av interkommunal digitalisering och digital jämlikhet.
Läs mer -
När nyttan tappas bort: om Leman Isiks avhandling, digitalisering och socio-teknisk skuld
En reflektion över Leman Isiks avhandling om frikoppling mellan ambition och praktik i offentlig digitalisering. Inlägget beskriver fyra former av strukturell frikoppling, behovet av reflexiv styrning samt hur frikoppling över tid utvecklas till socio-teknisk skuld – och vad som krävs för att nyttan inte ska tappas bort.
Läs mer -
Nio utmaningar som bromsar kommunernas digitala transformation
Många kommuner har byggt upp ett hindrande digitalt arv – en kombination av gamla system, invanda arbetssätt, organisatoriska stuprör och leverantörsberoenden. Inlägget beskriver nio utmaningar som måste hanteras för att möjliggöra medborgarcentrerade tjänster och effektivisera verksamheten.
Läs mer -
20/80-tumregeln i digital transformation
En vanlig tumregel är att digital transformation handlar om ”20 procent digitala lösningar och 80 procent människor, processer och organisation”. Inlägget går igenom vad tumregeln innebär, vad forskningen säger och varför organisatoriska faktorer ofta väger tyngre än själva tekniken. Slutsatsen är att fokus bör ligga på styrning, ledarskap och genomförandeförmåga snarare än på valet av digitala lösningar.
Läs mer